I en stol på Union street

Jag har en märklig relation till San Francisco. Antingen har staden lurat mig, flörtat med mig genom en serie märkliga omständigheter, händelser och strålande väder eller så är det här jag borde leva. Det är fjärde gången jag besöker staden och varje gång får jag nån märklig känsla av att höra hemma.

På Union Street sitter en skäggig man och röker cigarr på helgerna. How are you today, säger han och vi svarar fine. And how are you? Perfect, strålar han tillbaka och puffar vidare. Dagen innan likaså. Och där nånstans, i höjd med konstutställningen vid Washington Square, bestämmer jag mig för att ge det en chans. Nu måste jag bara stifta bekantskap med amerikanska ambassaden, lära mig fylla i blanketter och hitta nån lämplig arbetsgivare som kan övertyga USA om min förträfflighet. Sen, mina vänner, är det jag som sitter där med en cigarr i min hand i en stol på Union Street, och jag förväntar mig att ni kommer och hälsar på.


I Sonoma vindistrikt växer rankorna i raka rader. I lördags gjorde vi en Sideways och drack vin mest hela dagen.


Dom inga skrupler när det gäller stora portioner av proteiner, fett, salt och socker. Gärna allt på en gång, som här, i äkta Amerikansk frukost. French toast, bacon, lönnsirap med svart kaffe och apelsinjuice. Servitören var dock en smula bakfull och glömde ge mig ett stekt ägg.


Slö söndag och fruktjuice i hippiekvarteren Haight. Där satt jag och Miriam en stund och spanade efter folk i grönt hår och tatueringar. Det gick ganska bra. Jag hittade även en fantastiskt vacker bok om bigfoot i serieaffären giant robot.