Sunday, February 17, 2008

En besynnerlig hotellnatt

Väggarna är papperstunna. Jag hör varje rörelse, varje andetag. Paret övanför älskar. Jag hör mannen flåsa och stöna. Långa fylliga utdragna suckar. Nästan episka. Jag vänder mig om. Suckarna intensifieras i ett allt snabbare tempo. Taket sjunker, väggarna krymper. Rummet går mot en singularitet. Stönandet tilltar. Jag kan känna kroppsvärmen. Jag ligger på hans håriga, ångande rygg. Hans väldiga, skvalpande mage är min huvudkudde och till täcke hans sladdriga, veckade förhud. Rummet snurrar, svetten lackar. Det är olidligt hett under förhuden. Jag vänder mig och kräks i hans navel.

När kärleksakten äntligen är över ligger jag stel och varm på hans rygg. Instängd och orörlig. Den enorma förhuden tynger mot kroppen. Hänger ner över sängen - måste väga flera hundra kilo. Jag försöker förgäves lyfta armarna. Vrider mig, men kommer inte en millimeter under det sladdriga köttberget. Jag börjar bita i förhuden. Rycker loss små, syrliga klumpar med framtänderna, sedan allt större bitar. Till slut spricker den upp och jag lyckas frigöra armarna. Jag river och sliter i förhuden. Drar långa remsor och hänger på sänggaveln. Staplar köttstycken på golvet tills jag är helt fri från mitt fängelse.

Lutar mig tillbaka på ryggen och försöker somna, uppenbart nöjd över att ha frigjort mig från förhuden. Rygghåren sticker och kliar. Tjocka som morrhår. Vassa som nålar. Tar på mig tjocka kläder, men morrhåren sticker igenom. Tänder en lampa, hämtar raklödder och hyvel. Två kvadratmeter rygg med tjocka, svarta hår. Löddret tar slut redan vid skulderbladen. Jag använder alla små tvålar och schampoflaskor. Balsam och hårinpackning - vadhelst som kan mjuka upp de vedervärdiga rygghåren. Min hyvel blir slö och jag måste gå till receptionen flera gåner och köpa nya påsar med engångshyvlar. Det tar mig tre timmar att raka eländet. När jag äntligen är klar trycker jag ut en tub hudkräm på den och masserar med knän och armbågar. Ryggen suckar och stönar av välbehag.

Jag känner en begynnande stank stiga ur den nerspydda naveln. Jag måste göra mig av med magen. Snabbt. Jag tömmer minibaren på allt innehåll. Trycker hastigt i mig två burkar chilinötter och en Heineken. Schweizernöt, rosévin och citronkex. Allt i ett rasande tempo. Kexen klibbar i gommen. Stanken av galla sticker i näsan. Jag äter ännu snabbare. Bryter stora bitar av toblerone och sväljer hela. Sköljer ner med haltorrt vitt vin från Tyskland. Jim Beam och Jack Daniels. Att dom alltid ska ge sig på saker dom inte förstår. Avslutar med en flaska Asti Cinzano och rapar ansträngt.

Jag bylsar in den söliga magen i kylen. Knölar och pressar. Magen är mjuk och fet under mina fingrar. Endast med stor möda lyckas jag vika in de sista valkarna och pressa igen dörren. Jag vädrar ur stanken och tar en varm dusch. Viker en kudde av handduken, lägger i några stycken förhud och fyller upp med mjuka, glesa tussar av nackhår. Jag klättrar upp på den hala, lena ryggen. Kudden prasslar behagligt mot min kind. Ikväll kommer jag sova som ett barn.