Surfbilder och packångest

Fick några surfbilder idag, håll till godo. Känns verkligen som att det går framåt. Sen jag klurade ut hur man accelererar blev det mycket roligare. Jag har en tendens att bromsa så fort jag kommit upp, men genom att trycka ner nosen med högerfoten kan jag kompensera för det. Vi smyglyssnade lite på instruktören igår som också gav tipset att hålla händerna framför bröstet istället för på sidorna av brädan när man poppar upp för att få bättre stabilitet, och det verkar funka riktigt bra.

Jag har funderat mycket över packning senaste tiden. Det är verkligen en svår avvägning vad man ska ta med på en sex månader lång resa. Jag har definitivt för mycket saker som det är nu, så jag kommer lämna/skicka hem en del under resans gång. Vissa små saker har visat sig helt oumbärliga. Saker som jag kanske tvekande på att ens ta med, t.ex. ficklampa. Den är redan flitigt använd, och alltid i ryggsäcken, på väg hem en sen kväll, när strömmen går, etc. Sporken har också varit väldigt användbar för en snabb mangolunch, en avocado på stan, etc. Den lilla kompassen som jag monterade på ryggsäcken har också varit till hjälp om man är lite vilse och inte vet vad som är upp eller ner på karten. Plåster har också varit väl använda till skavsår på fötterna, samt silvertejp, men det visste vi ju alla redan.

Något som jag önskar att jag tagit med, men inte har är en termometer. Jag är ju helt säker på att det är varmt, men det hade varit väldigt kul att veta hur varmt. Små McDonalds-påsar med salt hade också varit väldigt praktiskt om man vill piffa upp sin avokado eller majskolv.

Datorn är det enskilt tyngsta föremålet i min packning, men med tanke på dess mångsidighet känns den ändå som en vinnare. Jag har ojjat mig en del för stöldrisken och har nu krypterat all data med file vault. Känns skönt att ingen kommer kunna rota igenom mina mail, snoka reda på kontonummer och vad jag nu råkar ha i diverse loggar även om den blir stulen.

Det jag har för mycket av är kläder. Jag har alldeles för många byten, och för mycket varma kläder. Nu kommer ju förmodligen Nya Zeeland att bli en bra bit svalare, men jag borde nog ha lämnat jeans och tröjor hemma, och köpt där om det behövs. Mitt snabbtorkande badlakan tar också upp mycket plats och vikt, men det är onekligen smidigt. Jag önskar kanske att det var lite mindre och funderar på att bygga om det till en handduk istället.

Kameran känns också lite onödig. Jag har med min Nikon D70 med 30mm objektiv plus Lensbaby, och Tanja har sitt 60mm macro. Det är flera kilo kamerautrustning, som skulle kunna bytas ut mot en liten smidig pocketkamera på 200 gram. Nu blir ju inte bilderna alls lika bra, men det är som sagt mycket att släpa på. Vi får se hur länge den överlever.

Allt är väl organiserad i för syftet avsedda mindre väskor. Jag hade aldrig hört talas om dessa innan vi började bilda oss i packandets konst. Det är helt enkelt mindre väskor/påsar med dragkedjor man stoppar i den större väskan. Konceptet låter enkelt, men långt ifrån självklart. Själv hade jag inte ens tänkt tanken, men jag har blivit stormförtjust i mina små kuber och kommer aldrig att gå tillbaka till andra sidan igen. Jag har en kub för tröjor, en för strumpor+underkläder, en för smutstvätt, en för elektronik, osv. Kan varmt rekommenderas, googla på "packing cubes".